tisdag 28 maj 2013

Operationen

Igår morse vaknade jag 04.30 (efter ca 3 timmars sömn) och låg och väntade på att klockan skulle ringa. Så 05.15 hoppade jag in duschen för en ordentligt skrubb med descutan. De gick fin fint. Efter det tog jag mina tabletter som jag blivit ordinerad och packade ner det sista i min väska. Sen körde M mig till Södertälje sjukhus, vi kom givetvis för tidigt men hellre det än för sent. Väl inne på avdelningen fick vi sitta ner och vänta en stund. När mitt namn blev uppropat fick jag reda på at jag skulle opereras först! Oj, de var bara att svida om till supersexiga sjukhusdressen med stödstrumpor och hela köret.
Kirurgen kom och ritade 5 streck på min mage och jag blev utkörd till hissarna. Kramade M hejdå (fällde en tår av lite nervositet när vi åkte ner till op)

Väl där nere fick jag dra på mig hårnät, dricka en äcklig vätska och sen promenera in i operationssal 6.
i operationssalen blev jag fastspänd i något som påminde om en gynekologstol. Mina ben fick värme och massage som skulle hålla igång blodcirkulationen under operationen. En sköterska presenterar sig och talar om att när operationen är klar kommer dom hjälpa mig att gå tillbaka till min säng (detta är ingen jag minns att jag ens gjort) Läskigt de där med narkos.

10.30 vaknade jag till liv första gången, men somnade fort igen. Jag svävade mellan sömn och illamående, fick fukta munnen blev pumpad full med dropp och alvedon. Sköterskan försökte prata med mig jag minns små delar bara. 14.30 rullades jag upp på min avdelning igen. Skönt.

T kom och hälsade på mig, men jag ville mest sova. vilket jag gjorde när inte sköterskorna skrämde mig upp på toa eller försökte få mig att börja skeda ett glas vatten. Dessutom orsakade jag Stockholms blodbad på toaletten när ett förband blödde igenom och droppad blod över hela badrumsgolvet. det var lite läskigt.

Nattpersonalen gjorde likadant så sömnen var lika med noll. Min grannes pulsmätare som ständigt pep när hon legat still för länge och påminde att det var dags att röra på benen eller ta några djupa andetag. Min var tyst men jag hade så fina värden så jag behövde inte kämpa så hårt med det.

Idag kom kirurgen upp och berättade att jag råkat ut för en blödning under operationen, han förklarade att han hade fått sy fast något blodkärl på en muskel (eller något liknande). Svårt att förstå allting när man är lika nyvaken och lullig. Men det var i alla fall en lösning som ledde till att jag kommer få blåmärken på ena sidan av magen eftersom han fick "rota runt" lite mer än vid en vanlig operation. Förutom det så gick operationen fint. Jag har min lilla magficka som jag nu håller på att träna upp genom att skeda i mig soppa och vatten. De går inte så bra för tillfället.

En komplikation som är lite jobbig är att gasen som dom blåser upp magen med har spridit sig i kroppen och för min del upp i ena axeln. JÄTTEJOBBIGT. hoppas verkligen de släpper snart.


3 kommentarer:

  1. Minns det där med gasen. Försök röra dig så mycket du orkar. Det är tufft några dagar men släpper sedan. Kram

    SvaraRadera
  2. Minns det där med gasen. Försök röra dig så mycket du orkar. Det är tufft några dagar men släpper sedan. Kram

    SvaraRadera
  3. Tappra lilla människa det ska säkert gå bra!

    Kram Ammi

    SvaraRadera