Belöningar och mat

Belöningar och mat är något som förr alltid höll ihop, som handen i handsken eller någon annan fin klyscha. Det var liksom så att varje gång jag hade lyckats åstadkomma något bra, allt från ett bra träningspass eller något på jobbet så firades detta oftast (läs alltid) med något ätbart. Oftast med fredagsmys i form av läsk, chips, dip, smågodis & CHOKLAD. Ja inte samma kväll, (jo de förekom nog säkert ibland).

Det jag vill komma till är att det känns så befriande att inte belöna mig själv med mat längre. Nu försöker jag tänka på belöningar som gör mig glad. Mat gör mig inte glad längre på samma sätt som förut. Mat är numera ett nödvändigt måste. MEN, MAT är fortfarande GOTT, när jag väl kommer ihåg att äta!

I torsdags köpte jag mig en sommarklänning, som inte är svart. Fantastiskt va? Igår införskaffade jag mig ett nytt nagellack, jag ÄLSKAR nagellack! Varför införskaffade jag mig dessa saker då? jo, har man minskat över 1 meter i omfång då är man fasiken värd ett nytt nagellack och en klänning! så det så!

Mitt nya nagellack och min nya sommarkklänning! 

Sen hade vi de där med att äta, jag försöker just nu hitta lite olika mellanmål som passar min lilla mage, den tål ju inte allt längre och dessutom behöver den ju bra protein och näringsrik mat. Så idag slog jag till och testade att äta bananpannkaka till mellanmål. De var faktiskt riktigt gott och såååå enkelt. Ja klart de var enkelt när det var T som fick steka pannkakorna. Storleksmässigt liknar de mer plättar, men överraskande gott!

Bananpannkaka (ca 8 st små)

2 ägg

2 bananar

en nypa salt

färska bär

1 dl. kvarg

1 krm, vaniljessens

1. Mosa bananerna och vispa sen med ägg till en slät smet.

2. Stek på låg/mellanvärme (pröva er fram).

3. Lägg färska bär (valfri sort, jag tog jordgubbar idag) på assiett. 

4. Blanda kvarg med vaniljessens. 

Servera, njut! 

Återbesöket, minskat mer än 1 meter

Idag var de dags för 6-veckorskontrollen som istället blev en 8-veckorskontroll. Och först av allt vill jag bara tala om hur fantastisk bra jag är! Jag gick ut både chockad och glad och talade om för T om mina goda resultat. Idag var de vägning och sen sist jag var hos henne har jag gått ner 24,9 kg, så de var hon väldigt nöjd med. Och mätningen runt midjan blev den bästa överraskningen idag, både för mig och för henne. Kan ni förstå att jag minskar 52 cm i midjan?!?! 52, det är över en halv meter. de för mig är helt sjukt att förstå.

Jag fick med mig alla mått som gjordes innan operation, så de första jag gjorde nu när vi kom hem var att mäta mig. Jag är sååååååå glad. TOTALT har jag minskat 111,5 cm. FATTAR NI?? ÖVER 1 METER!!!

Här kommer en sammanställning

Under bysten
pre-op, 110 cm, idag 92 cm

Midjan
pre-op 142 cm, idag 90 cm

Höfter
pre-op 152 cm, idag 133 cm

Låromfång
pre-op 89 cm, idag 78 cm

Vadomfång
pre-op 45 cm, idag 39 cm

Överarmsomfång
pre-op 39cm, idag 38 cm

Halsomfång
pre-op 36,5 cm idag 32 cm

Underarmsomfång
pre-op 27 cm idag 27 cm

Totalt= 111,5 cm 

Detta fina resultat har jag idag firat med att shoppa nya leggings, färgglada linnen och två klänningar, linnena och klänningarna köptes i normala storlekar på normala avdelningarna, de enda jag köpte på tjockisavdelningen var legginsarna. Så Nöjd!!!!!!!

Vägning vecka 12

Det känns helt sjukt! men idag, 12 veckor sedan jag började med flytande kost har jag gått ner 

26.3 kg!!!

Som ni ser på bilden ovan har jag alltså 37.3 kg kvar till min målvikt :) 

Att längta

Idag har vi haft finbesök här hemma. Av en fin vän och hennes underbara son. Att få gosa med lilla E och få de där gulliga 7-månadersleendet är så fantastisk att den där längtat efter egna barn får en rejäl boost. Att få sitta och hålla ett sovande barn gör något med ens inre. så är det bara.

I höstas då hade jag gråtit stora tårar bara av att träffa detta underbara lilla mirakel, då var det till och med jobbigt för hjärtat att träffa min älskade lilla brorsdotter.  Men nu, alla dessa stunder med mina vänners små barn och min brorsdotter är så värdefulla. Det gör mig tacksam, de ger mig erfarenhet, de ger mig styrka att kämpa vidare, de lättar också på min egna längtan. Är inte det märkligt?

Det känns så skönt att jag känner mig så här stark igen. Så här laddad inför framtiden. Jag kunde nog inte ens ana allt positivt som kom med  "på köpet" med den här operationen. Detta för mig är det största som kan hända mig, att hitta tillbaka till den där inre styrkan. (många har sagt till mig att jag har den styrkan, men de är först nu jag faktiskt börjar tro på det själv!)

I helgen ska jag och T agera barnvakter till världens finaste grabbliga. De kommer bli så kul! Dagar som den jag haft idag gör bara att helgen känns ännu mer välkommen!

Bara en bild med mig och mitt nya linne. (från Gekås)

Såg i efterhand att vovven såklart ville vara med på bild ;) 

Kläderna

Här syns två stickade tröjor med stjärnor på (ÄLSKAR ALLT MED STJÄRNOR PÅ) är nog lite smått besatt av just stjärnor! båda i storlek L

Ett blått linne med lite volang i storlek L

En aprikosfärgad tunn topp med ett hjärta på brösten (baktill är de svarta knappar) storlek L

en svart långkjol (ännu lite för liten, men snart så Storlek XL

Här är bilden på alla nyinköpta underkläder i storlek XL eller 44/46

Fyra scarfs, alla med stjärnor på (skräll om ni frågar min familj ;) (inte)

Två svarta toppar med snygga dödskallar En i storlek XL och en i storlek L.

Sen är de även en närbild på en topp (fick aldrig med själva toppen, bara närbilden på tyget) också den i storlek L. 

Det här är favoriterna bland min inköp, längtar tills de är dags att börja använda alla, dödskalletröjjan i XL kan jag använda redan nu, vilket var syftet bara för att jag älskar den! 

Även de blåa linnen sitter bra men rejält tajt över brösten, men väldigt luftigt ändå.

Jag har semester!

Semesterkänslorna har landat, en vecka har gått men tre veckor kvar! Idag när jag vägde mig visade vågen på -23.5 kg. Mycket bra!

Här hemma håller vi på att snickrar och skruvar för fullt. Altanen tar upp mycket av vår tid, och när inte den tar tiden för oss är det annat pyssel som hägrar här hemma.
Men vi tar allting med ro. Löser lite korsord, snickrar lite altan, solar lite, badar lite och äter lite. De är lite så vår vardagslunk går till just nu. Men de ska bli skönt när altanan blir klar!

De blir inte så många uppdateringar nu när det är ständigt fint och varmt väder ute, just nu behövde batteriet till cirkelsågen laddas och maten smältas, så jag tog tillfället i akt att starta upp datorn.

Jag har fortfarande tänkt på att visa upp mina klädfynd från gekås, men får väl hoppas att de regnar någon dag så man håller sig inne ;)

Hoppas ni alla får en fantastisk vecka!

Det goda med de onda

Ibland, men bara ibland glömmer jag bort för en stund att jag är opererad. Detta händer dock ytterst sällan, men när de väl händer kommer jag på mig själv med att sucka åt att magen är FÖR rund, eller att jag tänker någon nervärderad tanke om mig själv. De känns faktiskt inte så bra.  Misstänker starkt att det är detta som kallas att komma i en kris? Nu är de ju dock så att krisen oftast varar i MAX 3 timmar. Eftersom då måste jag gå och äta igen, eller illamåendet kommer smygande för att magen är tom. Plötsligt står jag där och värderar om mig själv och poängterar att magen kommer vara rund, de spelar ingen roll vad du gör, det går inte att säga åt kroppen var fettet ska tas ifrån.

Har precis roat (?!?!) mig själv med att kolla gamla fotografier och jämfört med en bild som mamma tog på mig i tisdags.

I måndags när jag vägde mig visade vågen -22.7 kg.

-22.7 kg (på 10 veckor)

Jag råkar vara väldigt nöjd med det faktiskt. Men i alla fall, jag var ju i Ullared i början på veckan och köpte på mig allt möjligt, så som bakplåtspapper, julklappar till alla barn i min och T.s släkt, schampo, underkläder, tröjor, och mycket mycket mer. Hela min skatteåterbäring gick åt. 

När mamma och jag var ner på hobby och fritidsavdelningen för att hämta en pilatesboll kunde jag inte låta bli att lyfta upp "kettlebellesvikter" på 20 kilo. Jävlar vad tungt det var, kändes heeeeelt sjukt att förstå att alla dom kilona har suttit på MIN kropp?! Mamma tog kort med min mobilkamera för att föreviga detta tillfälle. 

Här nedan ser ni bilden från Gekås som mamma tog på mig. De andra två bilderna är några år gamla, men jag tycker själv att jag ser väldigt stor ut i jämförelse, men det har nog också att göra med att jag minns känslan jag hade när bilderna togs, och varför jag hade de kläderna på mig osv. Den gröna tröjjan har jag inte kvar, den har jag skänkt bort för den hade blivit för stor. Men de turkusa tunikan finns kvar och sitter inte alls lika slimmad längs kroppen. Sånt är kul när man känner att kläderna inte längre smiter åt, utan känns mer luftiga.

Som tjockis får man lära sig ganska fort att kläder man köper gör att man ser äldre ut än vad man är, de krävs en hel till pyssel för att ens få till en look som gör ens inre rättvisa när man är tjock. Bara att behöva handla på tjockisavdelningar påminner ju om detta faktum. 

MEN i måndags provade jag kläder på Gekås, den allra minsta storleken på tjocksavdelningen där är 48/50, döm av min förvåning när jag inte kunde ha dessa kläder, allt satt som stora tält, så nu blev de klädinköp på den vanliga damavdelningen. Jag köpte alla kläder i storlek L för att ha något att ta på mig när jag krymper. En t-shirt tog jag i XL. Ska försöka visa er mina fynd snart. De enda jag inte kan köpa än är byxor i och med att min rumpa tar för stor plats i "normala" storlekar.

 

fan

min blogg krånglar. Jag hade skrivit ett långt inlägg om både ditt o datt, men de bara sa "poff" så försvann det. efter att ha blivit utkastad så loggade ja in igen och upptäckte att min läslista och bloggar jag följer bara var borta. Rätt irriterad just nu.

semester, tjockisfamiljen, Ullared, hundvakt, SOMMAR!

Ja, nu har jag semester. 4 veckors paus från jobb och slit. Och detta år samma veckor som min sambo. helt otroligt faktiskt. Jag började min semester med en shoppingtur tillsammans med bästa K. Som jag saknar våra stunder, men när vi väl ses så är det som om ingenting har hänt. så skönt att bara få vara faktiskt.

Igår (lördag) var jag inne i stan och mötte upp ett helt gäng med fantastiska brudar som alla genomgått samma operation som jag. Jag var glad för den stunden jag fick innan jag blev tvungen att ta mig hem.
Känns alltid skönt att träffa sådana människor som vet precis hur det känns och vad man går igenom. helt underbart faktiskt.

I natt ställer vi klockorna för att sikta vår bil mot Ullared för shopping i de stora varuhuset gekås!! Åh, vad jag önskar att de kommer finas kläder för mig att köpa. Jag lovar att återkomma med resultat.

Denna kväll har vi besök av världens BÄSTA hundvakt som kommer ta hand om hunden nu när vi är borta. Äntligen går det som vi tänkt oss. Dessutom hade vi en snabbvisit av tre fin fina vänner som åkt långt och kom med glass i stora lass. Jag åt en piggelin, de var både törstsläckande och svalkande idag när temperaturen legat på närmare 30 + denna sommardag.

Idag var jag och T dessutom iväg och tog ett dopp i sjön. hur skönt och svlakande som helst efter slit med altanbygge och husstädning.

Nu ska jag ta en dusch och sen krypa till sängs så jag får sova några timmar innan det är dags för resa ner mot västkusten!!

Dagens besök till dietisten

Vet ni vad dagens möte med dietisten gav mig?

en 108 kronors faktura från SL på grund av smsbiljetter dit och hem. suck.

Sen, inte så mycket mer. Kändes verkligen som att kasta pengar i sjön. Åh, vad jag hade önskat att jag hade haft träff med obesitassköterskan istället. Dietisen konstaterade det jag redan visste, att jag sköter mig bra, att jag äter bra med protein, dricker bra med vatten och sköter mina vitaminer. Det fanns ingenting hon kunde hjälpa mig med. Kände mig lite besviken efteråt, inte för att jag hade så höga förväntningar innan jag åkte dit, men ändå.

Min 6-veckorskontroll med sköterskan blir istället en 8-veckorskontroll. så jag kommer träffa henne i slutet av Juli stället. De betyder att jag kanske borde sätta upp ett nytt mål inför den träffen, så jag har något att kämpa för nu under semestern. Jag ska fundera lite närmare på de i veckan.

Nu ska jag knåpa ihop ett litet bildkollage som jag ska sätta in i mitt gastric bypassblock. Värken i magen då? näst intill borta. Känner lite sviter av den när jag böjer mig ner eller vrider kroppen. så jag ska försöka låta bli det ett par dagar. :)

- 20.7 kg =Frisörbesök

Idag var alltså dagen de gällde. klippa håret kort. Den tanken jag hade när jag gick in till frisören var inte samma tanke som när jag kom ut. Jag hade ju tänkt klippa kort frisyr. Ja, om ni googlar pixie haircut så tror jag ni får en bild av hur jag hade tänkt det. MEN nu råkar jag ha VÄLDIGT tunt hår, och eftersom jag har börjat tappa hår (en biverkning efter operationen) så skulle de se lite tokigt ut med den frisyren just nu. men så fort mitt hår är på väg tillbaka blir de ny frilla så som jag VILL ha det. tills dess får jag nöja mig med en annan frisyr som passar min hårtyp för tillfället. Fan för tunt och fint hår.

Något som slog mig var hur trevlig frisören var. I vanliga fall brukar frisörer i mitt fall vara tysta och jag med, men inte idag. Jag berättade för en spritt språngande okänd frisör hur mycket jag vägde för 9 veckor sedan och hur mycket jag väger nu. De är endast ett fåtal människor som faktiskt VET hur mycket jag väger. Här skriver jag ju bara hur många kilon jag går ner.
Kom på mig själv hur enkelt det var att dela den informationen till frisören utan att skämmas.

Här är dagens frisyr. I morgon kommer de se lite annorlunda ut när all spray och klet försvinner :)