Det finns en del i-landsproblem som en del tjocka människor får leva med. Lite sådana saker kan jag tänka mig kanske underlättar sen? eller? En sak som jag mer och mer tänkt på är det där med att måla tånaglarna. Jag skulle vilja påstå att jag känner mig som en akrobat vid de få tillfällena jag beslutar mig för att göra det. Och om T får säga sitt skulle han nog säga att jag ser ut som en akrobat också. en väldigt överviktigt akrobat, men ändå.
Förra veckan valde jag en fin mörklila kulör som kommer få sitta på varje tånagel tills de slits bort eller tills jag orkar ta bort det. Det är inte det att jag klagar, men nu på sista tiden efter att denna karusell sattes igång har jag börjar fundera på småsaker som nagellack.
För visst är det en småsak?
Sådana tankar har jag aldrig någonsin haft förut, det har liksom bara varit att "gilla läget". Så har det varit ganska många gånger i olika situationer. Lite som att den tjocka tjejen inte klarar det som alla andra.Okej de kanske är sant, men jag klarade det på mitt sätt. Det är väl det viktiga att det får gå ganska lång tid innan jag ger upp, kastar in handduken o alla sådana klyschor!
Jag lovar att återkom i framtiden om hur alla dessa i-landsproblem har underlättats :P.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar