Lyckorus

Inte ofta man vaknar i ett lyckorus en lördagmorgon klockan 6.00. Lilla älskade bebis ville inte att sin blivande mamma skulle sova. Kan inte förklara hur mysigt det är att känna bebisens små rörelser. Idag kände jag det även på magen när jag satte handen där. Då rullade en liten tår på kinden av lycka och så tänkte jag bara på sambon bredvid mig som inte fick känna. 

Igår la jag mig 20.30 eftersom den här Lena var helt slut efter en rolig jobbvecka. Mycket har hänt under veckan och är så tacksam för varje dag jag klarar av utan att kroppen säger ifrån. 

Ländryggen gör sig påmind, samma onda jag hade i höstas när bäckenet strulade. Så nu är det stretchövningar innan uppgång på mornarna. Och jag måste erkänna att vissa övningar som ska göras är svårare men en växande kula på magen. Hihi. Men men jag gör så gott jag kan. 

Idag har vi äventyr på gång. Vi ska in till stora staden och kolla på vagn. Känns lite overkligt faktiskt. Sen hoppas jag på god mat så vi kan fira vår förlovning två dagar i efterhand. (4 år förlovade) men (5år tillsammans som ett par) fast vänner har vi varit i många fler år en så. 

Hoppas ni alla får en fin helg. Kram på er