Eftersom jag dricker kopiöst med mängder av te måste jag springa på toa titt som tätt. Så då passar jag på att hosta lite när jag ändå är uppe (som om man kunde välja)
Men jag måste ändå sovit ganska många timmar i jämförelse med tidigare nätter. Sovrummet är för närvarande ombyggt, eller sängen snarare. Kuddar som gjort om sängen till en stor fåtölj. Så fort jag lägger mig ner så förvärras hostan så jag får helt enkelt hålla mig sittandes. Detta kan dock bli ett problem för lilla bebis i magen vill ju gärna att blivande mamma vilar ryggen ibland. Men men vissa stunder tillåts jag sträcka på ryggen, så ska väl inte klaga.
Sambon huserar i gästrummet för tillfället. Men tror inte han får sova så bra heller med tanke på mitt springande och hostande. Som om man inte känner sig tillräckligt skyldig redan?
Igår kände jag mig ledsen hela dagen. Allting verkade jag ta åt mig som en svamp. Tårarna rann utom kontroll och en vanlig konversation blev lätt till något gråtanfall. Såklart att de hänger ihop med alla hormoner men också till stor del att sömnen hållt sig borta.
Vet att detta blev en lång klagomur. Men det är tisdag, det ljusnar sakta med säkert utanför fönstret (inte för att jag kan se de just nu med tanke på den grymma mörkläggningen ;) men jag håller tummar och tår att de blir bättre snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar